Cancer,  Håkan,  Hälsa,  Kampen tillsammans,  Känslor,  Kärlek,  Livet,  Medicin,  Tvåsamhet,  Vänner

Kampen om livet

Jag har inte orkat blogga, jag har inte orkat äta, jag har varit usel på att tillföra kroppen vätska. Jag har fått kämpa med att komma ihåg att andas.


.

Jag åkte till Håkan i onsdags, var hos honom vid lunchtid. Jag satt bredvid sängen och lyssnade på alla maskiner som höll honom vid liv. Han låg där i sängen med slangar överallt. Munnen, en annan tub i munnen som inte fyllde någon funktion för honom, men den var till hjälp för personalen.

.

Jag har lovat honom att jag kommer att vara med honom på alla behandlingar och undersökningar. Allt som rör sig om sjukhus så ska jag finnas där. På torsdagen så kom jag till honom vid 09:30 och var kvar till 19:30. Fortfarande respirator.

.

På fredag morgon så gjorde de ett första wake up test. Då visade han att han visste om att jag var där. Men sen sövde de honom igen. Men sen vid 15:00 typ så kom Pontus och Camilla och de två var de första som var med och träffade honom när han hade blivit väckt och blivit av med respiratorn.

.

På intensiven får man bara vara 2 personer inne åt gången och jag tyckte att det var inte mer än rätt att de gick in först. När jag var inne sen så var han orolig och ville inte ha besök, så jag gick redan vid 16:30

.

Lördag. Jag kom till honom strax efter kl 10 efter att personalen sa att det är det bästa nu då han är vaken plus att de hinner göra det dom ska med Håkan och de andra två som ligger i samma sal. Men jag satt hos honom, tror att jag gick vid 19-tiden. Sen var det sista natten jag kunde bo hos Ronja, alltså natten mellan lördag och söndag.

.

På söndagen kom jag på förmiddagen, Håkan var ganska mycket med i matchen. Klagade högljutt på hur äckligt taket ser ut och det hade han rätt i. Han fick dricka kaffe idag och det var väldigt gott tyckte han.

.

18:14 gick sista bussen hem, så det var bara att gå. Men jag har köpt ett månadskort så att jag ska kunna åka till honom varje dag. Det var skönt att komma hem. Pepsi hade koll på mig hela tiden och så fort jag lämnade ett rum och hon var kvar i det andra, då började hon jama riktigt högt och började leta efter mig.

.

Nisse kom hem också, han gick verkligen och letade efter Håkan. Pratade som aldrig förr. Älskade djur. Nu är det måndag igen, klockan är 10:55 och jag sitter på bussen. Det kändes fint att komma hem och i morse när jag satt på trappan så kom Tobbe och säger :välkommen hem till dig i alla fall. Sen kom Marcus och sa samma sak.

.

Jag är så jävla tacksam för all hjälp jag har fått så att jag har haft möjlighet att sitta hos Håkan. Ronja som öppnade sitt hem för mig och Ida som skulle hjälpa mig med katterna.

.

Men jag hade glömt att jag startade en maskin med tvätt i onsdags, så den har hon tvättat om och hängt upp på tork. Sen stod det en blåbärspaj och väntade på mig.

.

Pepsi var snabbare än mig…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.