Vänner

  • adhd,  Djur,  Håkan,  Kärlek,  Livet,  Vänner

    Gårdagen var ren lycka för mig

    Igår på förmiddagen så sa Tobbe att han hade köpt en begagnad markis i Karlstad. Jag hann inte riktigt tänka förrän jag jublande sa att Vi åker!!! Anledningen till detta är att 2006 eller tidigt 2007 så hittade jag en blogg. Det var en tjej som heter Malin som skrev.

    .

    Vi började följa varandra och vi klickade väldigt bra på en gång. Hon var lite som någon som jag har känt i hela mitt liv. Sen har vi haft kontakt sedan dess. Vi har i många år pratat om att ses och att gå på hockey tillsammans, men vi båda har lite issues med att träffa nya människor.

    .

    Sen var jag rädd för det faktum att, tänk om jag åker dit och det visar sig att vi inte har någonting att prata om i det verkliga livet.

    .

    Men nu, nu hade vi möjlighet att åka dit och ha en uppgift att utföra. Sen passa på att träffa henne när vi ändå är där. Så här såg det ut när jag kollade läget.

    .

    .

    Så, vi hämtade markisen först, en bjässe på 7 meter, så vi var tvungna att få lite hjälp med var vi ska ses så att vi får plats och även kan ta oss därifrån lite lätt.

    .

    Första mötet ~ men inte sista

    .

    Det var verkligen hur lätt som helst att prata med henne, vi var så glada och ivriga båda två. Sen fick vi så klart även träffa lilla Spader på 13 månader.

    .

    Spader ~ även kallad Spad

    .

    Tyvärr så kunde vi inte stanna så länge, för vi var tvungna att tänka på säkerheten med körningen i ett eventuellt mörker. Vi hade ingen lampa att fästa längst bak så att vi skulle synas bra.

    .

    Men vi ska åka upp igen, jag kommer att stanna hos Malin och Håkan har en gammal vän som också bor där och då åker han till honom. Det kommer självklart att bli en dag då Färjestad har hemmamatch. Äntligen äntligen kan jag få se dom. Stå med på läktaren och sjunga på Torparrock med Sven Ingvars.

    .

    För er som inte vet så var Sven-Erik Magnusson en riktig supporter till Färjestad och fram till hans död så var han hedersmedlem. Så vid varje mål så dånar det från klacken

    .

    Hå-hå, ja-ja, hå-hå, ja-ja
    Hör va det blåser i träa idag
    Hå-hå, ja-ja, hå-hå, ja-ja
    Det blåser i träa idag

    .

    Så, det blev en lång dag, vi åkte hemifrån strax innan 12:00 och vi var tillbaka hemma 21:45. Dit gick riktigt bra, men hem var väldigt jobbigt. Att bara sitta still, inte kunna sträcka på mig, så jag satt och trummade på allt som gick, munnen gick i ett, och stressen inombords när staketen längs vägbanan, de kom emot mig så fort, så det blev väldigt mycket kaos i huvudet.

    .

    Jag fick sitta och titta ut på sidan och upp i himlen och kika på moln. Men jag är lite åksjuk, men inte som när jag var yngre. Men tillräckligt för att jag var tvungen att titta på vägen lite då och då. Så när vi var hemma så var sängen väldigt skön. Trodde att vi skulle få sovmorgon, men vi båda vaknade nästan samtidigt och då var klockan 06:20.

    .

    Sovmorgon, vad är det? 😅

  • Livet,  Vänner

    **** OUT OF SERVICE ****

    .

    Ren skandal!
    En vän till mig är beroende av färdtjänst för att kunna leva ett liv utanför staden som denne bor i.
    Det är ofta mysiga utflykter för att kunna uppnå livskvalitet.

    .


    Men, nu är det ingenting som fungerar.
    Boka taxi är en sak, men det garanterar inte att det kommer någon bil, även fast man ringer igen och har kontaktat resegarantin.

    .

    Priset kom för någon vecka sedan.
    Bil beställdes och trots påtryckning från vännen så slutade det med att hon fick snällt övernatta på stranden och då även utan mediciner.

    .

    Vad hade de gjort om det hände någonting?
    En ensam tjej långt ifrån sin bostad.. Jag vill inte ens tänka tanken på hemska scenarion. Nu är hon visserligen en tjej med mycket skinn på näsan om det krävs, men jag vet även hur en redan skör och psykiskt trasig hon är.

    .

    Jag vill bara skrika ut min rädsla och frustration till alla, kontakta alla medier och med en önskan att uppnå en förändring. Trasiga själar, gamla människor. Även du och jag.

    .

    Färdtjänst har bara de som har behov av det och då måste det fungera.

    .

    JAG KRÄVER FÖRÄNDRING! NU

  • Framtid,  Håkan,  Känslor,  Kärlek,  Livet,  Tvåsamhet,  Vänner

    I will love you as long as you let me…

    .

    Feels like I’m standing in a timeless dream
    Of light mists, of pale amber rose
    Feels like I’m lost in a deep cloud of heavenly scent
    Touching, discovering you

    .

    Those days of warm rains come rushing back to me
    Miles of windless summer nights
    Secret moments shared within the heat of the afternoon
    Out of the stillness, soft spoken words

    .

    Say it, say it again
    I love you always forever
    Near or far, closer together
    Everywhere I will be with you
    Everything I will do for you

    .

    Say it, say it again
    I love you always forever
    Near or far, closer together
    Everywhere I will be with you
    Everything I will do for you

    .

    You’ve got
    The most unbelievable blue eyes I’ve ever seen
    You’ve got
    Me almost melting away

    .

    As we lay there
    Under a blue sky with pure white stars
    Exotic sweetness
    A magical time

    .

    Say it, say it again
    I love you always forever
    Near or far, closer together
    Everywhere I will be with you
    Everything I will do for you

    .

    Say it, say it again
    I love you always forever
    Near or far, closer together
    Everywhere I will be with you
    Everything I will do for you

    .

    Say you’ll love and love me forever
    Never stop, never whatever
    Near and far and always everywhere and everything

    .

    I love you always forever
    Near or far, closer together
    Everywhere I will be with you
    Everything I will do for you

    .

    ~ ~ ❤️ ~ ~

    .

    Så länge jag får och längre än så

    .

  • Cancer,  Håkan,  Livet,  Vänner

    En nyttig sak med cancer…

    .

    Den dagen då vi fick veta att Håkan har cancer så skrek mitt inre, ren panik. Varför?

    En del hävdar att bakom varje tråkig nyhet, händelse så finns det något positivt att se. Den dagen undrade jag självklart vad. Vad i hela helvete är det för positivt med att den jag älskar mest i världen ska få en sjukdom som cancer?

    .

    Den hårda vägen lärde jag mig det, jag har på detta sätt fått veta vilka av mina vänner som kan titulera sig som Äkta vänner.

    Under årens lopp har jag lärt känna väldigt många människor, stöttat och funnits genom en massa olika vägar i livet.

    .

    Nu har jag inga kvar väljer jag att säga. Nästan. De vill finnas, de kommer att finnas och de kommer aldrig att svika.

    .

    Ett jävligt märkligt sätt att visa det på måste jag säga. Om jag kollar bland mina sms, meddelanden på messenger och listan av mottagna samtal så är det inte en rolig syn.

    .

    Mina listor består av erbjudanden från Hemköp, att jag inte får komma till mina planerade vårdbesök om jag uppvisar förkylningssymtom eller från min kontaktperson gällande min praktik, som jag inte klarar av just nu…

    .

    Det som räddar mig just nu är de som bor på gården, de pratar med mig och Håkan om allt mellan himmel och jord utom cancer och cellgifter. Precis vad vi behöver.

    .

    Även jag. Jag skulle ljuga stort om jag säger att jag Inte är besviken. Efter att jag har vänt ut och in på både mig själv och min plånbok för mina vänner, så får man inte ett skit tillbaka.

    .

    Jag loggade ut från sociala medier i en vecka för att se om någon reagerade. Men jag fick rätt i min misstanke om tystnaden som jag anade skulle bli.

    .

    En vecka, men nej. Jag har sån jävla stor lust att bara radera folk efter det här, men jag funkar inte så, men jag har en stark känsla av att den dagen som någon behöver mitt stöd på något sätt så kommer jag KORKAT NOG att finnas där

    .

    Jag önskar att jag för min egen skull kunde lära mig att säga nej. Jag vill förstå för mig själv att jag blir utnyttjad för att jag inte kan säga nej.

    .

    Folk vet det. Fan vad jag är blåst som går på denna mina gång på gång på gång….

    .

    Nu efter detta så undrar jag hur lång tid det tar och hur många offerkoftor som åker på.

    .

    Give me a break. Please..

    .

    Håkan of course, sen vet jag att jag alltid kan få en paus från cancer genom att gå upp en våning i huset, eller bara ut på gården. Sen räcker ekot långt…

    .

    Men en sak har Håkan lyckats lära mig. Att inte be om ursäkt för att jag finns. Att jag inte ska tillåta mig att ta hur mycket skit som helst

    .

    Sen, sen många år så har jag de som fortfarande läser min blogg eller så. Men jag syftar nu Främst på de som jag har känt i många år.

    .

    Eller, som jag trodde att jag kände.

  • Cancer,  Djur,  Framtid,  Håkan,  Hälsa,  Kampen tillsammans,  Kärlek,  Livet,  Praktik,  Tvåsamhet,  Vänner

    Betyder jag inte mer än så?

    Jag behöver bara få ur mig hur jag känner och mår. Om jag försöker att prata så är det nästan ingen som lyssnar.

    .

    .

    Jag har kämpat med psykisk sjukdom i många år, haft kontakt med psykiatrin sen jag var 13, men då var det inte lika regelbundet. Plus att jag inte var beredd att låta någon veta om det. Till skolan sa jag att jag skulle till tandläkaren eller så.

    .

    2004 tog jag kontakt med psykiatrin mer på riktigt, jag träffade en psykolog som hette Birgitta. Jag bodde i Blekinge vid den tiden. Det var även då jag började äta medicin.

    .

    2009 kkraschade jag, jag tog då till den enda metod som jag klarade av, att lämna allt jag hade. Om jag flyr, då kan jag börja om på nytt på ett ställe som inte har dåliga minnen och jag kan då börja om på nytt.

    .

    Jag blev sjukskriven i januari 2010 och har varit det sen dess. Men min taktik funkade inte, jag började må dåligt och flyttade igen. Och igen.

    .

    Men något som jag alltid har gjort är att finnas där för mina vänner. Även om jag var inlagd så fanns jag. Jag la mig själv åt sidan, för då flyttar jag fokus från mig till en vän. Även folk som jag egentligen inte kände mer än via bloggen.

    .

    Sen kom jag på fötter hösten 2020. Nu är det mars 2022 och nu när jag verkligen mår dåligt av en annan anledning, vem finns där för mig? Kan du gissa? Ingen av de som jag trodde på.

    .

    Jag vill inte ha kontakt med mina vänner för att prata om det som är svårt just nu. Jag vill inte prata om cancer, sjukhus, cellgifter, operation.

    .

    Jag vill ha någon som kan hjälpa mig att leva normalt för några timmar. Prata om film, musik, dagens tråkiga mode, djur, dricka kaffe.

    .

    Förstår ni? Jag har fallit bakåt igen, jag är hemma. Jag klarar inte av att jobba på kaningården som jag egentligen älskar att göra.

    .

    Min ork räcker inte. Vad ska man göra egentligen? Jag känner rent spontant att den dagen som någon ber mig om hjälp, så känner jag att jag vill säga nej. Problemet är att jag inte fungerar så. Är man vänner så hjälper man.

    .

    Även nu är det så, folk börjar inte prata med mig om något rent spontant. Det är jag som får ta första steget. Någon kan börja, de skickar en bild eller länk till en film. Jag kommenterar. Och där dör samtalet.

    .

    Jag menar inte att alla har dragit, men de som nu finns är såna som känner både mig och Håkan. Men de som jag har känt i många år, de som jag trodde på.

    .

    Det här inlägget kanske är formulerat lite fel. Det kan låta som att de som finns inte räknas. Men det gör dom. Verkligen.

    .